Björktrast

Turdus pilaris

Björktrast
Foto: Oskar Nilsson

Björktrasten är en kraftigt byggd trast med lång stjärt. Nacke, övergump, nedre delen av ryggen, huvudets ovansida och kroppssidorna är askgrå. Skuldrorna och övre delen av ryggen är bruna och de undre vingtäckarna vita. Buk och undergump är vit och den har pilspetsformade fläckar på kroppssidorna under vingarna. Bröstet är orangebeige och också vattrad med längsgående mörka streck. Den har ett ljust ögonbrynsstreck, är mörkfärgad mellan ögat och näbben som är gulorange med en grå näbbspetts och den har mörkgrå ben. Längden är 22-27 cm.

Björktrasten vanlig i hela landet. Den häckar allmänt i öppen skogsmark, parker och trädgårdar. Den häckar både i enstaka par och i kolonier på hudratalet fåglar. Den lever mest i större flockar och den föder ofta upp mer än en kull om året. Bon förekommer enstaka och i bland i kolonier i träd. Björktrastarna brukar försvara sitt bo intensivt mot inkräktare, och de är kända för att anfalla i störtdykningar och spruta spillning över fridstöraren. Björktrasten har okcså, liksom Koltrasten, anpassat sig till människor och bebyggd miljö.

Födosök sker ofta på öppna fält, gräsmattor eller liknande, där de i första hand söker efter mask, men också snäckor, insekter, spindlar och andra smådjur. Under hösten och vintern äter björktrastarna gärna bär och frukter av olika slag.

Björktrasten har sedan 1950-talet ökat kraftigt i landet.

Björktrast:

Varför låter och sjunger fåglarna

Läs mer om Björktrasten på SOF:s hemsida.